VIDESPARV, Emberitza rustica. Sparsam häckfågel 200-500 par Historik-Förekomst. Visserligen fanns videsparvarna omnämnda då och då för ett femtiotal år sedan, men ingen tidigare än den som sjöng vid Storbäcken nära Småberg 16 maj 1938 (ML). Eftersom ML hittade tre olika häckningar 1940 borde fågeln rimligen ha iakttagits tidigare än den första noteringen. Det fanns inte heller som annars brukligt var av ML någon speciell notis om fyndet. Annars var det alltid vanligt med speciella detaljer vid arternas förstanoteringar i hans dagböcker. Videsparven är en ganska sen inflyttare vilket gör att man ändå kan tro att det varit en av de första. Det gick dock att utläsa att det var tämligen ovanligt med videsparv vid den tiden. Enligt de uppgifter som finns från exempelvis Lycksele vid samma tid kan man också räkna videsparven som tämligen sällsynt innan (Fauna och Flora). På vissa lätt snåriga hyggen med någon skyddande sumpigare lövskog i närheten har de hittat en trivsam biotop och åtskilliga häckande par finns varje år här. Exempelvis brukar sumpskogarna närmast Adakgruvan hysa flera par av denna i Sverige nordligt utbredda fågel. Ett ensamt häckande par hittade jag även vid L. Skeppträsket våren 2002. Arten har ökat ordentligt under sista halvseklet men upplevs ändå rätt sparsam fortfarande. Under september brukar många småflockar passera på väg söderut, speciellt längs Skellefteälven. Fågeln är en speciell raritet för besökande fågelskådare från södra Sverige. Eftersom dess flyttvägar går tämligen österut passerar den inte söderut genom Sverige vår och höst. November 2004 kontrollerades en ringmärkt videsparv i Kina, den var ringmärkt på Stora fjäderägg, Umeå! Ankomst 5 maj, senaste höstfynd 2 okt 1999.