VARFÅGEL. Lanius excubitor. Sällsynt häckfågel. 5-30 par Historik-Förekomst. Häckningar är kända redan 1939 vid Småberg av ML. Han ringmärkte även en kull varfåglar 1944 vid Trolltjärn, men hans anteckningar visar dock att varfågeln uppträdde ganska sparsamt. Senaste årens kända häckningar var även det vid Trolltjärn 1996 och 2000. Under sorkåren i mitten av 1970-talet var det inte alltför ovanligt att hitta varfågelhäckningar, häckningar sker annars inte varje år. Ofta sitter den uppflugen på någon torraka och spanar vid hyggen efter byte. Större insekter och skalbaggar utgör favoritfödan, men den kan även ta sorkar och någon småfågel ibland. Om man har turen att se när en varfågel tar ett byte kan man förvånas över vilken snabbhet den kan uppvisa. På ett hygge satt en varfågel uppflugen på spaning, helt plötsligt föll den rakt ned och passerade mig med en otrolig hastighet. Inom någon sekund flög den upp till nästa torrtall, nu med en nyfångad gulärla i klorna! Lite tätare bestånd av myrtall brukar vara lämpliga häckområden. Varfågel har en fantastiskt skarp syn och kan enligt uppgift spana av närmare tio hektar från samma utkik, i väntan på sorkar och småfågel. År 2000 bjöd förutom den noterade häckningen på ovanligt många ströobservationer av enstaka varfåglar, själv såg jag tretton vilket för min egen del är det mesta någonsin på en säsong. Oregelbundna ankomsttider kännetecknar varfågeln, tidigast 7 mars men normalt kommer den en månad senare. För första gången fanns en övervintrande varfågel inom Malå vintern 2001. Det var mitt i Adaks by vid den stora åkern där den ofta sågs spana efter sork under kalla vinterdagar. Själv såg jag den vid flera tillfällen under hela perioden januari-april så sannolikt klarade den vintern. Under årets sista dag den 31 december 2004 fanns sedan en tid en varfågel i Hemnäs (L. Bergman), förmodligen övervintrande. Möjligen kan framtida milda vintrar få fler varfåglar att övervintra.