|
TRETÅIG HACKSPETT, Picoides tridactylus. Mycket sparsam häckfågel. 5-20 par. Historik-Förekomst. Den tretåiga hackspetten som är helt beroende av död ved med insektslarver, har under tidigare delen av 1900 talet haft gott om lämpliga skogar att vistas i. För att tillhöra de mer ovanliga hackspettarna finns fortfarande en fast men dock mycket sparsam population häromkring. Med säkerhet konstaterade jag åtminstone en häckning 1998 ( Lappliden ). Jag såg även en ung hanne vid Lainejaure hösten 2001 vilket tyder på häckning.Vill man se den tretåiga hackspetten får man bege sig till något av de reservat som fortfarande har gammelskogen kvar. Man ska inte låta sig luras av att man fortfarande kan upptäcka en tretåig hackspett i ett reservat. Sanningen är den att det snarare har blivit styrda till de få platser som fortfarande har favoritbiotopen, gammelskogen! De hackade ringar man många gånger kan se på främst gran och björk härstammar mest från den tretåiga hackspetten. I bland kan den ses dricka sav från björkar den hackat ringar på. Det finns inget i nuläget som pekar på att den tretåiga hackspetten ska kunna öka i antal. Tyvärr lär den utan tvekan minska sin redan nu glesa utbredning inom Malå, den kan faktiskt inom tjugo år komma att helt försvinna som häckfågel! De små rutor på 15-20 hektar som ibland lämnas inom naturvården räcker inte för att trygga framtiden. De eventuellt utflugna ungarna efter en lyckad häckning måste också hitta en ny gammelskog att leva i, helst på minst 50 hektar men gärna ännu större. Stora sammanhängande orörda naturskogar behövs för dess överlevnad, det är här en bristvara! 
|