STORSPOV, Numeus arquata. Mycket sparsam häckfågel. 20-40 par. Historik-Förekomst. 1999 års riksinventeringsart har nog varierat i antal genom åren. ML skriver 1941 att storspoven är fåtalig, men nämner även att två par stadigt häckade vid Myrträsket nära byn under mitten av samma årtionde. Vid Dammtjärn sydväst Sandfors sågs fem storspovar den 16 maj 1956. Under mitten av 1960 talet hade enligt hans anteckningar storspovens antal ökat något. Samma tid kommer jag själv i håg en storspov som flera år i sträck hade sitt bo nära byn. Under samma period häckade också flera par ute på den stora Kåtamyren väst Långträsk. Det är ju också speciellt för arten att ibland under flera år i följd häcka i närheten av föregående års rede. Inom Malå har alltid storspoven haft sina huvudsakliga utbredningar på naturliga sankmyrar, så även i dag. Det beror delvis på de förhållandevis små odlingar som funnits, då att jämföra med kustområdenas stora åkrar. I västra delen av Malå tätort finns i dag två par, de syns också nere på Malåträskets fina våtmarker under sina födosök. Bland nuvarande häckplatser kan även nämnas Svanamyren syd Brännträsk två par 2002, Grundträsket Lainejaure ett par, Kåtamyren väst Långträsk minst ett par, Myrträsket Sandfors ett par samt Ljungby ett par. Den stora Enrismyren nordväst Mörttjärn håller också minst två par (2004). Fortfarande kunde man så sent som under slutet av 1990 talet på vårarna ibland se ett trettiotal rastande storspovar på åkern vid Sjöbacka gård i västra utkanten av samhället. Även om antalet generellt har minskat så har det visat sig att rastande och sovande storspovar i bland finns ute på Malåträskets is under flyttningen. Under början av maj månad 2004 sågs ofta flockar på 10-20 sovande spovar ute på isen, ibland närmast översnöade av det oberäkneliga vårvädret. Arten är starkt missgynnad av de nedlagda jordbruken. Redan under juli månad drar honorna iväg söderut, kvar är hannarna och ungarna. Ankomst 25 april.