STÖRRE KORSNÄBB, Loxia pytyopsittacus. Dialektnamn Kägelriv. Sparsam till mindre allmän häckfågel 25-500 par Historik-Förekomst. Den första dokumenterade häckningen gjordes 1941 av ML i ett parti frötallar utanför Sandfors. Det råder knappast tvivel om att de även tidigare har häckat här, bona har bara inte blivit funna. Eftersom de lägger ägg redan i februari är bona svåra att hitta. Den stora orädda korsnäbben kan också uppträda i invasioner vissa år, för övrigt syns den ofta i rätt små flockar. Ibland ser man knappt några fåglar utan märker deras närvaro i skogen av nedfallande urätna tallkottar och lite tissel och tassel från trädkronorna. Relativt ofta kan man också se de färggranna fåglarna sitta på våra vårvintervägar för att få sig lite grus till matsmältningen. De har också en förkärlek till aska vilket man utnyttjade tidigare. Min far berättade att de under mitten av 1920 talet kunde fånga full en fem liters sillhink av korsnäbb, genom att sätta ut tagelsnaror när fåglarna åt aska som man slängt ut! Fåglarna åts sedan av hungriga barnaskaror. Under de senaste decennierna har ungfåglar ofta setts, ibland när de just utflugna har blivit matade av sina föräldrar. Även under de senare åren har ungfåglar setts flera gånger, exempelvis såg jag själv en vuxen fågel som matade sina ungar på försommaren vid Lainejaure 1999.