SILVERTÄRNA, Sterna paradisaea. Sällsynt till sparsam häckfågel. 20-50 par Historik-Förekomst. Som ovan nämndes är nu silvertärnan den klart vanligaste häckande tärnan här. De första observationerna gjordes av ML redan 1926 men silvertärnan betecknades då mycket ovanlig. Det dröjde ända till 3 juni 1941 innan nästa flock också passerade Sandfors. Den 25 maj 1965 skriver ML att han sett en flock silvertärnor och avslutar raderna ”40-talet sist”? Det visar att den varit mycket ovanlig tidigare. Liksom andra tidiga måsfåglar var det kring älven de flesta sågs. Under måsfåglarnas bästa år kring 1975, kan antalet par av fisk och silvertärnor enbart i Skellefteälvens Sandforsdamm ha uppgått till ett trettiotal. Under senare år har en spridning till en del sjöar skett, ibland under måsars beskydd vid häckplatsen. Året 1999 häckade silvertärnor vid Ljungby med fyra-fem par, Grundträsket Lainejaure med tre par, Blausjaure ca tio fåglar och trolig häckning, Malåträsket tre-fyra par samt Malån nedströms samhället två par. Under de senaste åren har även häckning setts på en del flarkmyrar. Dessutom finns det ett tiotal par i Skellefteälven. Förmodligen finns ett antal okända kolonier främst i insjöar och våtmarker. Silvertärnan är alltså tämligen stadig i sin utbredning här, om dvärgmåsarna ökar kan den nog också öka under deras skydd.