ORTOLANSPARV. Emberitza hortulana. Mycket sällsynt Ej längre årsviss. Historik-Förekomst. Om den ovannämnde gulsparven har minskat så har det varit rena katastrofen för ortolansparven. I årsrapporten från 1941 klassar ML ortolansparven som allmän, fast lite spridd. Fram till mitten av 1960 talet var den liksom gulsparven en del av jordbruket och ML ringmärkte flera kullar under de åren. Som flera andra arter har den varit alltför beroende av brukade åkermarker, någon ersättningsbiotop har den inte heller kunnat finna. Nuförtiden blir det någon enstaka sjungande hanne som syns ibland, men inte ens årsvisst längre. Det kan trots allt finnas flera faktorer som bidragit till ortolansparvens nedgång än bara jordbrukens minskning. Det hörs allt färre sjungande ortolaner i flera av de kustnära jordbruken också. Endast tre säkra observationer finns under de sju sista åren fram till år 2003 från Malå! Inget i nuläget pekar heller på att populationen ska öka.