1. Blausjaur En ganska stor uppdämd slåttersjö. Fortfarande syns rester av lador och hässjor mitt på sjön. Den bästa tiden för ett besök är strax efter islossning och fram till midsommar.Under sensommaren växer gräset upp över hela sjön så det kan vara svårt att se fåglarna. Ett mindre fågeltorn finns på norra sidan, tyvärr saknar det tak. Vad kan jag se? Främst änder och vadare. Bland sjöns vanligare fåglar räknas knipa,vigg, bläsand, gräsand, kricka, salskrake, trana och sångsvan. Ett tiotal silvertärnor brukar ofta jaga över sjön, dock försvann den stora skrattmåskolononin 1997. Ett mindre antal dvärgmåsar sågs 1999, kanske en framtida häckplats? På våren kan man ibland se flockar på mer än halvdussinet salskrakar. Vadarna är storspov (småspov en bit norr om sjön ), grönbena, gluttsnäppa, svartsnäppa, skogssnäppa, grönbena och enkelbeckasin. Sångsvan häckar stadigt i sjön. Med lite tur kan man även se stjärtänder, smalnäbbad simsnäppa och svarthakedopping som kan finnas där på vårarna. Svarthakedoppingen syns mest varje år och kan ses under hela sommaren, någon häckning har tyvärr inte konstaterats ännu. Häckning lär nog ändå förekomma då flera bobyggande par setts. Tornfalk och lärkfalk ses ibland jaga runt sjön, även stora flockar tornseglare har setts här. På vårkanten finns alltid sjungande sävsparvar vid strandkanten. Hur tar jag mig dit? Följ vägen från Malå mot Adak. På den långa raksträckan ungefär en km före Tjärnberg finns en smal rak väg till höger. I normala fall måste man lämna bilen vid vägen och gå en dryg km till ödegården och därefter fortsätta ytterligare trehundra meter efter den stig som utmynnar från sydöstra hörnet av gårdsodlingen. Vid en ensam större tall bredvid traktorvägen går en liten stig de ca 200 metrarna ner till sjön. Där finns också fågeltornet. En tubkikare underlättar vid ett besök då sjön är ganska stor. Obs! Var försiktig så du inte stör ruvande fåglar i närheten, avstå i så fall från att klättra upp i tornet! 2. Mörttjärn Sjön vid byn med samma namn håller alltmer att framstå som en av Malås bästa fågelsjöar. Visserligen är den delvis kraftigt gräsbeväxt, men stora ytor öppet vatten finns också. Även om sjön inte är en speciell flyttfågellokal, finns ändå alltid något att upptäcka. Vad kan jag se? Mörttjärn är Malås enda lokal med två par häckande gråhakedopping, vilket utgör kommunens halva bestånd. Under det senaste året har även en häckning av skedand konstaterats vilket är mycket anmärkningsvärt i lappmarken.Övriga häckande arter är salskrake, vigg, knipa, gräsand, kricka och bläsand. Sångsvanen som häckar där syns ofta, man kan även se sädgäss ibland. Håll utkik på berget Sappovaare norr om sjön, ibland sveper någon kungsörn eller annan rovfågel förbi! Malås hittills enda Större Skrikörn passerade berget 1996. Vid västra delen av sjön nära vägen finns för det mesta ett par buskskvättor häckande. Vid själva sjön finns inte så många vadare men fler finns efter bäcken ner mot Skellefte älv. Bisam som etablerade sig under 1990 talets första år syns också ofta. En liten konstgjord udde vid byns båtplats är förträfflig för fågelskådning, man kör bil ända fram. Hur tar jag mig till Mörttjärn? Från Malå ca två mils bilkörning efter vägen mot Arvidsjaur, sjön ligger bredvid vägen strax efter byn. Att tänka på! Trafiken. 3. Grundträsket, Lainjaure. Det här är utan tvekan den sjö som har mest att erbjuda sett till hela året! Under vintern finns alltid strömstare i bäcken från Lainejaure och lavskrikor finns fortfarande i den smått sumpiga granskogen på norra sidan sjön. Ganska tidigt på våren börjar sjöfåglar samlas vid inloppet. Öppet vatten finns nästan hela vintern från bäcken och en bit ut i sjön. I sjön finns omväxlande biotoper med öppna vattenytor, gräsruggar, flytväxter och holmar. Vad kan jag se? Sjön är en mycket viktig rastlokal för alla möjliga fåglar. Flera av de rastande arterna tillhör fjällen. Hit räknas blåhake, bergand, alfågel och sjöorrar, ja även fjällabb har rastat i sjön under de senaste åren. Sjöorrarna rastar vissa år i stora flockar, upp till fyrtio exemplar. Även stora flockar storskrake rastar, speciellt på höstarna. Förutom småskraken är Grundträsket en av de säkraste platserna för häckande salskrake och oftast brukar två par ses med ungar. Även stjärtand och sångsvan har häckat under senare år. Naturligtvis finns både knipa,vigg, bläsand, kricka, storlom och gräsand häckande. I de rikliga strandsnåren finner man sävsparv, videsparv, rödhake och ibland även sävsångare. Under främst vårflyttningen kan man med lite tur höra blåhakens fantastiska sång bland buskagen. Ibland kan man också se rastande svarthakedoppingar och faktiskt har också snatteränder rastat. År 1999 konstaterade jag Malås andra häckning av dvärgmås när en flock på sju par häckade i sjön. Silvertärnor och skrattmåsar har också häckat, även gråtrut ibland. Flera vadare kan ses: gluttsnäppa, svartsnäppa, storspov, trana, grönbena, enkelbeckasin, drillsnäppa och även myrsnäppa har för länge sedan hittats häckande i området. Fiskgjuse ses regelbundet och ibland även kungsörn och havsörn. I omgivningarna finns också småspov, tornfalk och göktyta. Bästa tid är vid islossning men i stort sett hela sommarhalvåret kan man skåda fåglar. Sångarna märks mest från mitten av maj och fram till midsommar. Kring månadsskiftet juni-juli brukar sjöfågelungar ofta synas. För att se sjöorrar är junis första vecka bäst, alfåglar och bergänder ses ibland under oktober och fram till isläggning. En liten brasklapp kan vara på sin plats. Under 2003 har ytterst få sjöfåglar häckat i sjön, orsaken är för mig okänd. Hur tar jag mig dit? Från Malå ca 12 km bilväg. Kör till Lainejaur och sväng vänster mot Adakgruvan, efter två kilometer är du framme. Sjön är lättåtkomlig och det finns även en renoverad koja som står öppen till allmänheten alldeles vid inloppet till Grundträsket. Att tänka på! Skräm inte fåglarna tidigt på våren då endast området kring inloppet är öppet, den här tiden behöver de vila under sina långa flyttningar. Stör inte heller sädesärlan som ofta bor under kojans tak. Städa efter dig om du använder kojan! 4. Ljungby. Sett från fåglarnas sida har Ljungby ett alldeles förträffligt läge. Vid sidan om Bastusels dammvatten i Skellefteälven ligger den uppdämda myrmarken med ett gytter av små gräsbevuxna holmar och gräsruggar. Tyvärr finns inget riktigt inlopp varför isen ofta ligger kvar onödigt lång tid. Vad kan jag se? Här häckade Malås första dvärgmåsar 1998, fortfarande brukar de jaga över sjön under första delen av sommaren. Vidare finns ett av Malås bättre ställen för silvertärna. Övriga arter: Skrattmås, salskrake, vigg, gräsand, bläsand, kricka och storlom för att nämna några. Bland vadarna kan också nämnas drillsnäppa, grönbena, svartsnäppa, enkelbeckasin, storspov och gluttsnäppa. Under försommarnätterna kan någon morkulla dra förbi ibland. Lokalens klass bevisas också av en del riktigt ovanliga arter. Att se gråhäger, tereksnäppa och svarttärna hör inte till vanligheterna häromkring! Tereksnäppan var Lycksele Lappmarks första, svarttärnan den andra i Lappmarken. Som rastlokal är Ljungby bäst under sista dagarna av maj och fram till midsommar. Hur tar jag mig dit? Drygt tre mil efter vägen mot Arjeplog, och en mil nordväst Adak. När du passerar Östanbäck är du framme vid det smala näs som vägen följer. På höger sida ligger Skellefteälven och på den vänstra ( södra ) sidan finns själva fågelområdet. Sväng ner till vänster vid vägbankens slut så får du en fin blick över området. Fortsätt ytterligare en halv kilometer så finns en fin rastplats där man ser samma område västerifrån. 5. Skellefte älv. Skellefte älv som utgör Malås gräns mot Norrbotten bjuder på flera fina ställen för både allmän rekreation och fågelskådning. Vid bron över älven efter vägen mot Arvidsjaur kan man hitta både det ena och det andra. Under våren när älven börjar öppnas sträcker massor av fåglar förbi. Vid lågvatten bildas en flera hektar vid strandremsa, som erbjuder en ypperlig rastplats för vadare och sjöfågel uppströms bron. Vad kan jag se? I första hand sjöfågel och vadare. Knipor, vigg, gräsänder, storlom, smålom, bläsänder, stor och småskrake, salskrake, sångsvan och sädgås. Har man tur kan man få se alfågel, bergand, svärta, vitkindad gås och faktiskt har även mindre sångsvan setts! Bland vadare ses drillsnäppa, grönbena, st. strandpipare, svartsnäppa, mosnäppa, gluttsnäppa, småspov och storspov. Silver och fisktärna liksom fiskmås, gråtrut och skrattmås hör till det vardagliga. Även silltrut och dvärgmås har setts. Flera olika sångare sträcker också förbi, liksom lappsparv, sävsparv, snösparv, och blåhake för att nämna några. Här kan man även förvänta sig riktigt sällsynta besökare! Hur tar jag mig dit? Kör vägen mot Arvidsjaur från Malå, efter två mil är du framme vid bron. Parkera antingen i en av brons parkeringsfickor eller kör ned till vindskyddet nedströms bron. Att tänka på. Låt inte hundar springa lösa sommartid då flera av vadarna har ungar i närheten! 6. Strömfors. Den här platsen är den bästa om man ska ut på fågelskådning riktigt tidigt på våren. Uppströms bron finns tidigt råkar som uppstår i det något strömmande vattnet. Vintertid kan man se strömstarar nedströms i det forsande vattnet, annars är våren den bästa tiden för ett besök. Vad kan jag se? I första hand är Strömfors känt för alla sångsvanar som brukar rasta där. Under vissa vårar kan det samlas över fyrtio svanar samtidigt. Annars ser man också vanligare sim och dykänder, stjärtänder, salskrakar, vadare och sädgäss. Bland ovanligare fåglar har setts svarthakedopping, skedänder och vitkindade gäss. Ett problem är läget. Malån rinner alldeles intill vägen och det finns få lämpliga ställen att stanna bilen. Å andra sidan har man bra utsikt från bilen, då riskerar man inte heller att skrämma fåglarna. Den bästa tiden är från mitten av april och fram till slutet av maj. Nedströms kan man som bonus även ha turen att se både mink, bäver och faktiskt även utter! Hur kör jag till Strömfors? Följ Skelleftevägen från Malå, sväng vänster mot Glommersträsk efter 9 km. Efter en kilometer kommer du ned till Malån. Längs hela den synliga sträckan av ån kan man förvänta sig fåglar. 7. Sandforsområdet. För den som vill göra en ordentlig tur kan en resa till Sandforsområdet ge en hel del. Här finns en samling olika lokaler där man i förväg kan bestämma eller nästan önska sig vissa fågelarter. Den första anhalten kan vara Tjärnen vid Långträsk. Även om fågelmängden har minskat enormt under de sista trettio åren, kan man ändå få sitt lystmäte under vår och försommar. Fågelsjön är en gammal slåttersjö med ställvis täta gräsruggar, tuvor och öppna vattenytor. Fortfarande syns rester av hässjor ute på sjön. Här har Malås första häckningar av både salskrake och gråhakedopping upptäckts. Vad kan man se? Kring tiden för islossning och ännu någon vecka framåt kan det finnas åtskilliga rastande fåglar. Ingen sjö i Malå kan uppvisa så många fynd av smalnäbbad simsnäppa, både vår och höst! Bland sedda änder kan nämnas: salskrake, stjärtand, årta, samt i bästa fall våra för Lappmarken tre olika doppingar som faktiskt alla är sedda här. Tyvärr har mina forskningar visat att i just den här tjärnen har det nu etablerade paret storlom skaffat sig herravälde och tolererar inga andra dykänder under häckningstid! Men både vår och höst är tjärnen en mycket bra rastlokal. En hel del vadare finns också som både rastande och häckande, sjön har också ända sedan 1986 även haft ett par häckande sångsvan. Den mest intressanta delen på våren är bukten närmast vägen som har en mosaik av grästuvor och vattensamlingar. Ta gärna en extra titt på en del dybankar och gräsholmar som finns längre ut på sjön! Hur kör jag dit? Från Malå kör man till Lainejaure och svänger till höger mot Grundträsk. Efter ca två mil svänger man vänster mot Sandfors vid byn Långträsk. Efter bara en km ser man sjön strax till höger om vägen. Lämna bilen på höjden och smyg ner till stranden. 8. Myrträsket Om man besökt Tjärnen i Långträsk kan det vara väl värt ett besök i Myrträsket som ligger så nära. Fågellokalen består egentligen av två mindre sjöar, Lobblet som man först träffar när man går efter stigen, samt då Myrträsket som är beläget ca 300 meter syd Lobblet. Myrträsket är ett gammalt slåtterträsk som Gräsandbäcken passerar, speciellt på våren stiger vattnet och fördubblar sjöns yta. Isen försvinner väldigt fort här varför fåglarna samlas tidigt. Vad kan man se? Alla möjliga sjöfåglar kan påträffas, stjärtänder, salskrakar, krickor och inte minst massor av vadarfåglar vars ljud ekar i luften under vårarna. I Lobblet finns oftast några par vigg häckande, samt naturligtvis gräsänder och krickor. Den här platsen får ses som en fast lokal för häckande sädgäss och tranor, faktiskt har även en häckning av dvärgsparv konstaterats i närheten! Jag fick också höra Malås andra spelande småfläckiga sumphöna vid Lobblet för ett par år sedan. Ett nattbesök kan alltså vara värt besväret! Hur kör jag dit? Från den förra sjön, Tjärnen vid Långträsk, fortsätter man ytterligare två km mot Sandfors. Vid Sandfors byastuga som är första huset man ser kan man lämna bilen. Strax väster om vägen finns en gammal odling. Efter den södra dikeskanten går en gammal kärrväg raka spåret till Lobblet, en sträcka på ca 400 meter. Därefter kan man gå efter den gamla strandlinjen de 300 metrarna söderut till Myrträsket. Att tänka på! Här gäller det att smyga, speciellt sädgässen är extremt vaksamma, man får spana av området med kikare innan man går vidare. 9. Sandforsdammen Från Sandfors fortsätter man mot Grytforsens kraftstation. Ett par km ovanför byn kan man välja om man vill svänga till höger mot Sandfors utskov och ta sig en tur till den sydöstligaste delen av Sandforsdammen, Manfreds vik, som vissa tider kan bjuda på en hel del både vadare och änder. Området som ligger ett par km inne i BD län och Arvidsjaurs kommun kan väl rekommenderas för ett besök, inte minst för den natursköna gamla tallskogen. Området lämpar sig väl för att ströva omkring lite. Vad kan man se? Ute i den uppdämda myrmarken finns tidvis ett sjudande liv från rastande vadare. Man har ganska fin utsikt från de torra tallbackarna efter stranden, men en tubkikare rekommenderas. Brushanar, rödbena, ljungpipare, spovar med flera vadare rastar där, många av vadarna häckar också. Änder av alla de slag finns, liksom sädgås och trana. Bland rariteterna kan nämnas fjällgås, gråhäger, storskarv, blå kärrhök och dammsnäppa, här kan nog i stort sett vad som helst dyka upp! Uppe på land hörs ofta göktytans spel under försommaren. Vid dammkantens slut en dryg km efter Sandfors utskov finns en liten kulle på vägens norra sida. Där kan man göra ett första stopp och vandra ut efter den kala udden. Har du en skarp kikare kan du se om något finns på den sandiga stranden av den platta holme som finns ute i älven. Holmen är sedan länge en känd häcklokal för måsfåglar men även småvadare som mosnäppa och småsnäppa rastar där ibland. Efter besöket kan du åka ytterligare en kilometer och svänga ner efter en liten väg ut mot älven. Här kommer man ner till den gamla tallskogen som omgärdas av våtmarker. En eldplats finns för allmänheten och här är fint att ströva omkring. Att tänka på! Respektera fåglar som häckar i området och ge akt på deras varningsläten om du kommer för nära bo eller ungar. 10. Malå samhälle Malå med allting så nära! Även kring samhället och dess utkanter finns en hel del att se. Under våren är det naturligtvis kring Malåträsket det mesta rör sig. När flyttfåglarna börjar återvända är det inte så dumt att bo i Malå. Hela vägen runt strandpromenaden är ett intressant område att studera fåglar, inte bara ute på sjön utan även själva området på Udden är också värt en titt. När Malåträsket rivit kommer dvärgmåsar i stora skaror, en art som säkert många Malåbor förväxlat med skrattmåsar! Vadare av olika slag och olika sorters änder rastar gärna vid stranden. Även lite mer ovanliga arter har setts ibland: Fjällgås, smalnäbbade simsnäppor, svarthakedopping, gråhakedopping och stjärtänder för att nämna några. Under de senaste åren har även någon häger setts ibland, en gång såg jag den fiskande utanför Statoil. Höstetid ligger ofta salskrakar och andra änder i den lilla bukten vid båtbryggan. Bland sångarna märks först och främst trädgårdssångaren, men även sävsångare, härmsångare och den vackert visslande rosenfinken brukar höras ibland. Vid strandsnåren sitter oftast någon sävsparv och sjunger. Strandremsan på Erikssons åker vid Sjöbacka gård brukar ofta bjuda på många fåglar. Vissa vårar blir hela åkern där en omtyckt rastplats för allehanda fåglar. Ljungpipare ses ofta där, liksom storspovar, enkelbeckasiner och andra vadare. Jag hittade även ett par stripgäss betande där häromåret. Gör gärna ett besök vid den stora gräsbevuxna bukt som finns nedanför Malås sågområde. Den delvis igenväxta maden är ett otroligt viktigt område för rastande fåglar. Här kan man hitta alla möjliga fåglar! Har man tillgång till en bra kikare kan man köra runt sjön och promenera ut på den höga torra backe som finns strax öster om Fårbäckens utlopp. Därifrån har man en fantastisk utsikt över hela Malåträsket och samhället. Beroende på ljuset så lämpar sig platsen speciellt bra för ett kvällsbesök. En tur till trädgårdstippen mot Sunnanvik i augusti brukar alltid ge någon intressant art. Både blåhakar, järnsparvar, sävsparvar och varfåglar hör till de mer trogna rastande fåglarna. Lite senare kan en och annan mindre flock lappsparv påträffas också. Det kan även vara värt att titta lite extra under våren också, men just på höstarna finns många ansade bärbuskar som lockar fåglarna. På höstarna rastar ofta blåhakar, rödhakar och rödstjärtar inne i trädgårdarna. Har man lite tur kan man numera främst i september upptäcka någon svarthätta som letar bär bland hägg och andra bärbuskar. Även sidensvansar och tallbitar brukar synas i samhället, faktiskt har även nötkråkorna blivit ett stadigt inslag bland våra cembratallar på senhösten. Bland vinterns fågelmatningar kan man också hitta intressanta fåglar. Bland mesar och finkar kommer då och då någon gråspett för att hitta talg. Om man tittar noga på bland våra gråsiskor brukar man även kunna upptäcka någon snösiska. Man behöver alltså inte dra i väg till skogs för att skåda fåglar, även kring själva tätorten kan det vara nog så intressant. 11.Adakgruvan Att skåda fåglar i ett nedlagt gammalt gruvområde kanske inte låter så trevligt men skenet bedrar! Efter de restaureringsåtgärder som gjorts de senaste tio åren har det gamla gruvområdet blivit en alldeles förträfflig fågellokal. Den centrala delen utgörs av det så kallade Sandmagasinet, en 46 hektar stor platå som höjer sig mer än tio meter över omgivningen. Området ter sig nästan lite savannbetonat, med gräs och mindre vattensamlingar över hela ytan. Som rastställe håller området yppersta klass inom Malå. Närheten till Skellefte älv samt det faktum att området ligger mitt i en dalgång, gör att flyttfåglarna på ett naturligt sätt styrs dit. Även närområdet vilket är minst lika stort, och som utgörs av det egentliga gruvområdet har fräschats upp. All tidigare förorenad jord är utbytt mot ny morän och även här har ytorna besåtts med gräs. Man har rätt bra överblick mot de öppna ytorna men en tubkikare kan vara bra, det är 800 meter över till den andra sidan av Sandmagasinet. Vad kan man se? Bland rastande fåglar kan man i stort sett förvänta sig vad som helst! Förutom alla de vanligaste vadarna har även mosnäppor, kärrsnäppor, rödbenor, skogssnäppor och mindre strandpipare börjat rasta där. Den större strandpiparen häckar årligen i området med 4-5 par, en häckning är även konstaterad av mindre strandpipare. Ljungpipare ses i stort sett hela säsongen och den första häckningen har också konstaterats. Sädgäss betar flitigt av det sådda gräset och tillhör de vanliga arterna, vår som höst. Bland sedda rariteter kan nämnas rödstrupig piplärka och pilgrimsfalk. Lappsparv tillhör också de stadiga rastande arterna, flockar på närmare 60 fåglar har setts. De flesta av inlandets falkar, hökar och örnar kan också ses. I den angränsande sumpskogen häckar skogssnäppa, videsparv och lavskrika. Från västra delen av Sandmagasinet blickar man ut över Rudtjejaure. Där häckar flera vanliga vadare, trana och sångsvan. Bland tillfälligt iakttagna arter kan nämnas gråhakedopping och svarthakedopping. Vid sjökanten sågs vid ett tillfälle även en rastande jätteflock med flera hundra ladusvalor. I den närbelägna myrmarken syns även dvärgbeckasin, sannolikt häckande i området. Bästa tiden för ett besök är hela maj månad och fram till midsommar, under hösten rekommenderas september som bästa månad. För den som är intresserad av lappsparvar kan även första halvan av oktober vara bra. Hur tar jag mig dit? Kör till Adak, sväng höger och passera genom hela byn tills du kommer ut på vägen vid Björkland ett par km bort. Sväng höger och ta sedan vänster mot Bastusel efter ca 1 km. Kör ca 500 meter och lämna bilen vid kanten av den höga platån. Promenera upp till toppen av platån ca 150 meter bort och spana av området. Gå gärna en sväng ut över platån och bort mot Rudtjejaure, eller sätt dig med en kopp kaffe och låt fåglarna visa sig själva. Om inget regn just har passerat klarar du dig med vanliga promenadskor.