KORP, Corvus corax. Sparsam häckfågel 20-60 par Historik-Förekomst. Korpen är hos de flesta känd sedan urminnes tider. Ofta betecknades den ha övernaturliga sinnen. För länge sedan trodde en del att den även behärskade det samiska språket och därmed ständigt höll sig underrättad om renslakter, därav fanns den alltid på plats när det vankades slakt Visst kan man också själv undra vilka kommunikationer de använder sig av ibland! När första korpen väl har hittat ett kadaver dröjer det inte länge förrän hela släkten är samlad. Under flottningsepoken hade man även en gång sett hur korpen åt dynamit, man kunde inte heller upptäcka att den mådde speciellt dåligt av det! Korpen som är en tusenkonstnär på att överleva har inte visat några tecken på att minska, trots att många korpbon fallit för skogsmaskiners sågkedjor. Där finns också en slags hotbild, det blir färre och färre träd som lämpar sig för korpars och andra större fåglars bo. Man ska inte låta sig luras av de stora flockar korp som ibland kan samlas, de fasta häckande paren är inte alltför många inom Malå numera. Däremot samlas ickehäckande korpar i stora skaror som stryker omkring. Det visar sig också att stora mängder korp flyttar under vintern. Från min stuga vid Skellefteälven kunde jag under dagarna 22-23 februari 2003 räkna in 105 korpar som sträckte mot nordväst. Sommartid går knappast något småvilt säkert för korpen, själv har jag även bevittnat hur en korp plockade en krickunge direkt från vattnet.Vintertid patrulleras ständigt de stora vägarna i hopp om ihjälkörda renar och småvilt. Vissa större flockar söker sig också till soptippar. Vid Malås soptipp i Ytterberg övervintrar vanligtvis ett hundratal. Korpen håller alltid ett vakande öga på örnar som han gärna mobbar. Då hörs ett speciellt kacklande läte som han bara använder i sådana fall. ”Det fina i kråksången ”, gäller i hög grad även korpen. Kommer man en ostörd korp inpå livet kan man få höra vackra melodiösa ramsor, klickljud och andra underligheter. Korpen häckar rätt så tidigt och häromkring brukar ungarna vara flygga under sista veckorna i maj. Korpen lär bli mycket gammal, säkerligen minst femtio år. Det medför även att det kan ta många år innan en eventuell nedgång i häckningsresultatet börjar visa sig. Visst är det något speciellt att höra korpens vittljudande läte under klara vinterdagar!