KNIPA, Bucephala clangula. Dialektnamn Kniip. Sparsam till mindre allmän häckfågel. 100-200 par Historik-Förekomst. En gång var knipan den klart vanligaste sjöfågeln här, vilket idag inte är fallet. Från 1930 och framåt ända till 1975 har den varit tämligen allmän. Under 1800 talet satte man ut holkar enbart för att få sig ägg och det bruket fortsatte åtminstone fram mot 1930. Efter de riksomfattande våtmarkskampanjerna under 1970 talets mitt, har inte mycket gjorts för knipans boplatser. De holkar som flera jaktvårdskretsar då placerade ut, har för länge sedan upphört att fungera. Däri ligger utan tvekan en del av den tillbakagång som populationen har visat här. Förhoppningen är ändå stor att påverka privatpersoner och föreningar att sätta upp holkar så knipan återigen blir en karaktärsfågel i alla sjöar. Tyvärr har andelen misslyckade häckningar varit onaturligt stor de senaste decenniet, i åtskilliga holkar ligger äggen okläckta efter häcksäsongen. En viss orsak kan vara unga knipor med dålig ruvningsinstinkt som ofta inte har ro att ligga hela ruvningstiden. Antalet kvarlämnade ägg står dock knappast i relation till enbart unga knipor, utan det kan eventuellt bero på andra okända faktorer. Lokalt har även storlommen en del med minskningen att göra då jag faktiskt själv sett den jaga i väg knipor från mindre sjöar. En enkel lösning på det problemet är att sätta knipholkar i mindre tjärnar varifrån storlommen inte kan lyfta. Ankomst 10 april, senaste höstfynd 11 nov.