GÖKTYTA, Jynx torquilla. Numera sällsynt häckfågel. 10-50 par Historik-Förekomst. Den 27 april 1944 sågs den första göktytan i Sandfors (ML), det är också den första noteringen från Malå totalt. För några decennier sedan var göktytan ganska vanlig som häckfågel här. Antalet häckande par var troligtvis minst tre gånger så många under 1960 talet jämfört med dagens blygsammare siffror. Under den perioden såg jag den häcka på flera ställen. Bara hemma i Sandfors var den alltid årlig häckfågel i någon starholk. Numera har den blivit allt sparsammare och det förr så vanliga lockropen hörs allt mer sällan på vårarna.Under 2003 sågs eller hördes i hela Lycksele Lappmark mindre än tjugo exemplar, om något i den summan kan räknas positivt så var mer än hälften iakttagna i vår kommun. Ängs och hagmarker med gott om svartmyror hos vilka den söker myrägg är göktytans egentliga tillhåll.I brist på hagmarkerna finns den nu kring torrt hedland, gärna med gammal naturskog i närheten och gärna lite kuperat. Det verkar också vara fördelaktigt med visst lövinslag. Eftersom den är beroende av ihåliga träd har även den drabbats av det storskaliga skogsbruket, de naturliga boträden blir allt färre. Den bygger gärna i större holkar och de vore önskvärt med fler holkar i lämpliga biotoper. Göktytan är en fågel som säkert många har hört men få människor sett. Den är ypperligt camouflagefärgad och mycket svår att se även när den högljutt lockar från någon gren.Under sommaren 2004 konstaterade jag en häckning vid Grytforsens naturskog och två vid Vågselhedens naturskogar. Vanligen har ett par även de sista åren häckat i ihåliga aspar inne i byn Sandfors. Ett nationellt projekt startades 2004 med syfte att genom specialholkar minska den nedåtgående trenden för göktytan. Kring den 12 juli när ungarna ska lämna boet kan den uppmärksamme höra ungarnas tonmässigt höga och vibrerande tiggläte, ytterst svårt att lokalisera! Dialektnamnet översätts göksparv. Ankomst 12 maj. Tidigaste fynd 1 maj 1971 vid Sandfors.