GÖK, Cuculus canorus. Dialektnamn Gokken. Sparsam häckfågel 50-120 par. Historik-Förekomst. En välkänd fågel som minskat för varje år. Enligt sextio år gamla rapporter av ML, fanns åtskilligt mer gökar än det gör i dag. I hans dagböcker finns noterat om ibland mer än halvdussinet galande gökar samtidigt. Personligen tror jag att den riktiga minskningen började i mitten av 1970 talet. En viss inverkan har utan tvivel skogsavverkningarna haft. I de större gärna lite glesare gammelskogarna hördes alltid gökarna gala. Enligt det gamla talessättet skulle en bössa sluta ”dräpa” om man sköt en gök! Likaså förebådades ett oår om göken gol över en fortfarande isbelagd sjö. Sant eller inte har göken alltid varit en sägenomspunnen fågel. Olika gökar har olika värdarter där de lägger ägg, och en gök lägger ägg i samma arters bo som sin gökmor tidigare gjort. Det hela är alltså ärftligt betingat. Enligt ML:s gamla rapporter var det tydligen ofta som bergfinken fick den matglada gästen i sitt bo. Något mer ovanligt inträffade under juli månad 2001 när jag vid Grytforsens gammelskog inom femhundra meter upptäckte tre olika gökungar. Även i de fallen var bergfinkar värdföräldrar, troligtvis var det också samma mor till samtliga ungar då göken ofta lägger ägg i flera olika bon.Gökens rop är ändå fortfarande rätt så vanligt än så länge. På mina fasta årliga inventeringsrutter på 36 kvadratkilometers täckning för gökens galande, hörs vanligen två gökar. Ankomst 25 maj. Kanske värt att notera; strax utanför vår kommun inne i BD län, sågs en gök den 18 september 2005. Mycket sent!