GLUTTSNÄPPA Tringa nebularia. Dialektnamn Stormirgörel.

Sparsam till mindre allmän häckfågel.
200-350 par.

Historik-Förekomst.

Den vanligaste av de stora snäpporna. I ML:s dagböcker återfinns gluttsnäppan tämligen ofta under hela fyrtiotalet. Det finns dock ingen exakt uppgift om tidigaste häckningar. Förmodligen var gluttsnäppan årlig och rätt vanlig häckfågel även under tidiga delen av 1900 talet. Vid älvregleringen försvann många par då den nya stranden inte erbjöd vare sig lämpliga häckplatser eller skydd. Gluttsnäppans ”glunkande” läte var som ett karaktärsljud vid islossningen i den forna Skellefteälven! Malås stora arealer våtmarker har annars gott om lämpliga häckplatser. Under åren mellan 1970-90 tyckte jag mig märka en något stabilare stam än nu under de sista årtiondet. Visserligen häckar fortfarande gluttsnäppor på flera platser och med ej så ringa antal, men en viss nedgång har nog ändå skett. Många fiskare har säkert blivit utskällda av både gluttsnäppan och den betydligt mindre grönbenan. Smått anmärkningsvärt rastade inte mindre än 24 gluttsnäppor vid Skellefte älv ovanför Mörttjärn den 8 maj 2003. Likaså var Ingemar Olofssons iakttagelse av minst 27 gluttsnäppor den 5 maj 2004 på Malåträsket mycket ovanligt.Det är också den största flocken hittills här. Observera att dialektnamnet på en del andra ställen åsyftar storspov. Ankomst 3 maj. Tidigaste vårfynd 24 april 2005 och senaste höstfynd 5 september 2004, båda vid Skellefte älv.


Foto: Leif Bildström ©