FJÄLLGÅS, Anser erythropus Raritet. Nio fynd Historik-Förekomst. En mycket sällsynt liten gås, föga större än en välväxt gräsand. Endast åtta dokumenterade fynd finns härifrån. Den 23 maj 1945 (ML), ett par 24 april 1974, ett ex. 15 maj 1982, tre ex. den 8 sept 2002 samtliga Skellefte älv Sandfors, samt ett ex. i Sjöparken Malå den 29 maj 1997, samtliga sedda av mig själv. Den sistnämnda gåsen var dessutom färgmärkt, vilket innebär att den utplanterats för att hjälpa upp den svaga naturliga fjällgåspopulationen. Den var orädd och ett par flanörer passerade på nära håll utan att reagera på den ovanliga gåsens besök. De eventuella fjällgäss som kanske visar sig i framtiden kan också mycket väl vara utplanterade då den naturliga stammen är mycket svag. Meningen med utplanteringen tillsammans med vitkindade gäss är att få gässen att ta nya flyttvägar för att komma till vinterområden med mindre jakt. Östen Andersson, Skellefteå, har en del intressanta nedteckningar som rör Malå. Den 15 maj 1960 sågs fem fjällgäss flyga från Innerviksfjärden utanför Skellefteå med riktning västerut. Dagen efter upptäcktes samma fåglar rasta på Malåträsket. Från Innerviksfjärden flög även nio fjällgäss den 14 maj 1963 för att återfinnas på Malåträsket dagen efter. Våren 1965 rastade fyra fjällgäss vid Rentjärn. Det har alltså varit en flygtrafik av fjällgäss under säkert långliga tider som berört Malå. Vid bra flygväder kan man dock förmoda att resan gått utan mellanlandning upp till häckområdena vid Arjeplogsfjällen. Den 8 sept 2002 kunde jag stående på sommarstugebron vid Skellefteälven ovanför Sandfors njuta av tre sträckande och ivrigt samtalande fjällgäss på väg söderut. Det är också Malås sista fynd av arten.I samma område har också flyttande fjällgäss setts tidigare, dock utan exakt tidsangivelse.